februarylady

jag saknar dig

jag gör så många saker så fel.
jag gömmer mig bakom en fasad. den håller inte så länge till.
igår drack jag förmycket alkohol igen, inte hela världen. Men det löser inte mina problem.

Dagens plan:
Lyckas med morgondagen, då dagen varit som jag, kaos.

idag satt jag i duschen, jag brukar sitta där och begrunda mitt liv. tänka på vad jag har åstakommit, men framförallt brukar mina misslyckanden i livet göra sig påminda. Frågan varför jag leve dyker upp, inte det att jag vill begå självmord eller hatar mitt liv, men frågan finns ändå där. Vad är min mening med detta liv , mitt liv? Jag saknar mamma, jag har inte hört av mig till pappa. Tanken på kärlek svider, jag är rädd för att bli kär, släpper inte in någon,öppnar inte upp, låter ingen förstå. Rädd för att bli sårad. gah så klyshigt det låter, för att inte tala om töntigheten i det hela. För att försöka förklara mig så sker detta omedvetet, det är först vid sånahär dagar, dagar då jag sitter i duschen jag kommer på hur dum jag är, vilka chanser jag missat den senaste tiden och vilka dörrar jag inte vågat öppna. stackars män därute, det finns nog faktiskt några jag sårat, utan min mening. Förmodligen är några av de killar som sårat mig, just precis som mig.....

Dagens Tanke:
"öppna din dörr och säg att du vill ha mig här".. men hur gör man då? om man inte vet hur man ska öppna sin dörr fast ändå vill ha dig här?